En analys av svenskarnas användning av kreditkort

Kreditkort har länge varit en central del av den moderna ekonomin och deras användning har ökat markant i Sverige under de senaste decennierna. Med tillgång till omedelbar kredit och flexibilitet i betalningar erbjuder kreditkort en enkel lösning för konsumenter att hantera vardagliga inköp och större investeringar. Samtidigt kan kreditkort leda till ekonomiska problem om de inte används ansvarsfullt. Detta gör att det är viktigt att förstå hur svenskar hanterar sina kreditkortsskulder och betalningsvanor.

Syftet med denna guide är att ge en omfattande översikt av statistik relaterad till svenskarnas användning av kreditkort. Vi har valt att fokusera på skuldnivåer och betalningsbeteenden. Vi kommer att analysera hur vanligt det är att svenskar använder kreditkort för konsumtion. Dessutom hur skulderna har förändrats över tid och vilka risker som är förknippade med ökande skuldnivåer. Genom att använda data från svenska kreditföretag och Finansinspektionen kan vi också identifiera eventuella trender och riskgrupper som är mest utsatta för kreditkortsskulder. Denna guide syftar till att ge insikter som kan hjälpa konsumenter att fatta mer informerade beslut om kreditkortsanvändning samt upplysa beslutsfattare och organisationer om eventuella problemområden inom svenskarnas skuldsättning.

Översikt över kreditkortsanvändning i Sverige

Kreditkortens historia i Sverige sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Det var då de första korten började introduceras som ett sätt att förenkla konsumentköp. På den tiden var kreditkort fortfarande relativt ovanliga och användes främst av välbärgade individer eller för specifika ändamål som resor och affärsutgifter. Det var först under 1990-talet och tidigt 2000-tal som kreditkort började bli mer allmänt tillgängliga och accepterade i svenska butiker och online. Detta ledde i sin tur till en ökning i innehav av kreditkort och dess användning.

Under de senaste åren har kreditkort fortsatt att spela en betydande roll i svenskarnas konsumtionsvanor. Deras användning har dock börjat möta konkurrens från andra digitala betalningslösningar som Swish och kontaktlösa betalningar. Enligt statistik från Finansinspektionen har användningen av kreditkort för vardagliga inköp stabiliserats. Antalet kreditkort i omlopp och den totala skuldsättningen kopplad till dessa kort har dock ökat. Det är viktigt att notera att svenskar generellt sett är försiktiga med kreditkort. Många betalar av sina skulder i tid och undviker höga räntor. Trots detta visar statistik från UC att det finns en växande grupp som använder kreditkort som en långsiktig kreditlösning. Detta kan leda till ökade skuldnivåer och potentiella ekonomiska problem.

Jämförelse med andra länder

En intressant aspekt av svenskarnas kreditkortsanvändning är hur den skiljer sig från andra länder. I USA, till exempel, är kreditkort en primär källa till konsumtionslån. Många konsumenter bär också betydande kreditkortsskulder över lång tid. I Sverige, å andra sidan, tenderar konsumenterna att använda kreditkort som ett verktyg för bekväma betalningar snarare än som ett sätt att ackumulera skuld. Enligt en rapport från Riksbanken utgör kreditkortsskulder en mindre andel av den totala skuldsättningen jämfört med bostadslån och andra konsumtionslån. Den totala skuldnivån har ändå ökat stadigt under de senaste åren.

Detta gör att Sverige hamnar i en “mellanställning” när det gäller kreditkortsanvändning globalt sett. Inte lika skuldsatta som i USA, men mer beroende av kreditkort än många andra europeiska länder. Denna utveckling är viktig att följa, eftersom förändringar i svenskarnas betalningsvanor, som ökade kreditkortsskulder, kan ha bredare konsekvenser för både individer och samhällsekonomin.

Kreditkortsanvändning bland svenskar

Enligt statistik från Finansinspektionen och UC har antalet kreditkort som utfärdats till svenska konsumenter ökat stadigt under de senaste åren. År 2022 uppskattades det att det fanns omkring 8 miljoner aktiva kreditkort i omlopp. Detta motsvarar ungefär ett kreditkort per person, då Sverige har en befolkning på strax över 10 miljoner invånare. Samtidigt är inte alla dessa kort aktiva eller regelbundet använda. En undersökning från Riksbanken visar att ungefär 60% av den vuxna befolkningen använder kreditkort regelbundet. Antingen för större inköp eller som ett bekvämt betalningssätt för vardagliga utgifter.

Kreditkort för konsumtion: Vad används de till?

Svenskar använder kreditkort främst för specifika konsumtionsområden. Enligt data från en rapport publicerad av Riksbanken används kreditkort i huvudsak inom följande kategorier:

1. Resor och hotellbokningar – Kreditkort är populära för resor, tack vare fördelar som reseförsäkringar och andra förmåner kopplade till korten.
2. Onlineköp – Många svenskar använder kreditkort för e-handel. Särskilt på grund av säkerhetsaspekterna och möjligheten att reklamera köp.
3. Vardaglig konsumtion – En mindre men växande andel svenskar använder kreditkort för dagliga inköp som mat och bensin. Debetkort är dock fortfarande vanligare för dessa ändamål.

När det gäller hur Sverige jämför med andra europeiska länder, visar data från European Central Bank att svenskar är relativt konservativa i sin kreditkortsanvändning. Länder som Storbritannien och Tyskland har en betydligt högre andel kreditkortstransaktioner per capita. Sverige lutar mer mot direktbetalningar som Swish och debetkort, särskilt för mindre inköp.

Betalningsvanor: När och hur betalas kreditkortsskulder?

Svenska konsumenter uppvisar generellt ett relativt ansvarsfullt beteende när det gäller att betala sina kreditkortsskulder. Enligt data från Finansinspektionen:

• Ungefär 70% av svenska kreditkortsinnehavare betalar av hela skulden vid slutet av varje månad, vilket innebär att de undviker räntekostnader och avgifter.
• Resterande 30% betalar endast en del av skulden och låter resten övergå till nästa månad. Detta innebär att ränta läggs på den återstående summan. Denna grupp tenderar att ha högre totala skuldnivåer och är mer utsatta för ekonomisk stress.

Tabell 1: Kreditkortsanvändning och betalningsvanor i Sverige (2022)

Kreditkortsskulder i Sverige

Kreditkortsskulder i Sverige har ökat stadigt de senaste åren. De utgör dock fortfarande en relativt liten del av hushållens totala skulder jämfört med bolån och andra konsumtionslån. Enligt Finansinspektionen uppgick den genomsnittliga kreditkortsskulden per person till cirka 20 000 SEK år 2023. För hushåll ligger den genomsnittliga skulden på omkring 45 000 SEK, vilket kan variera beroende på faktorer som inkomst, boendesituation och ekonomiska prioriteringar.

Hur skuldnivåerna har förändrats de senaste åren

Under de senaste fem åren har kreditkortsskulderna ökat med cirka 5-7% årligen. Enligt UC har denna ökning delvis varit driven av högre konsumtion genom onlineköp och resor. Där används kreditkort ofta för att dra nytta av försäkringsskydd och bonusprogram. Trots en generell ökning i skuldnivåerna är det viktigt att notera att många svenskar fortfarande betalar av sina kreditkortsskulder regelbundet. Detta mildrar effekten av räntebärande skulder. Men för de som inte betalar av hela saldot varje månad kan skuldnivåerna snabbt bli betungande på grund av höga räntor.

Tabell 2: Genomsnittlig kreditkortsskuld i Sverige (2018-2023)

Varifrån kommer datan?

Statistik om kreditkortsskulder i Sverige har vi hämtat främst från Finansinspektionen, UC och Riksbanken. Dessa källor samlar in data genom olika metoder där Finansinspektionen analyserar information från kreditinstitut och banker. UC använder kreditrapporter och betalningshistorik. Riksbanken samlar makroekonomisk data om betalningssystem och skulder.

• Finansinspektionen använder månatliga rapporter från kreditinstitut för att övervaka förändringar i kreditmarknaden, inklusive kreditkortsskulder. De publicerar regelbundet rapporter som ger en överblick över hushållens skuldsättning och kreditbeteenden.
• UC samlar in data från sina medlemsföretag och banker, vilket gör att de kan kartlägga kreditbeteenden på individnivå. Deras statistik används för att förstå mönster kring betalningsförmåga och kreditvärdighet.
• Riksbanken analyserar betalningssystemet och tillhandahåller bredare ekonomisk statistik om skuldsättningen i landet, vilket hjälper till att sätta kreditkortsskulder i ett bredare ekonomiskt sammanhang.

Regionala skillnader

Statistik från UC visar att det finns regionala skillnader i hur stora kreditkortsskulder svenskar har. Storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö uppvisar högre skuldnivåer jämfört med landsbygdsområden. Detta beror delvis på högre konsumtionsnivåer i städerna samt högre levnadskostnader. I Stockholm är den genomsnittliga kreditkortsskulden per hushåll cirka 55 000 SEK. I mindre regioner som Dalarna eller Värmland ligger den på cirka 30 000-35 000 SEK.

Hur ålder, kön och inkomstnivå påverkar skuldnivåer

Demografiska faktorer spelar också en stor roll i hur kreditkortsskulder varierar bland svenskar:

• Ålder – Yngre vuxna (18-30 år) har generellt sett lägre kreditkortsskulder. Detta kan delvis bero på att de har mer begränsad tillgång till kreditkort och kreditgränser. Samtidigt är äldre svenskar, särskilt de i åldern 45-65, mer benägna att ha högre skuldnivåer, då denna grupp ofta har högre inkomster och större konsumtionsmönster.
• Kön – Det finns ingen dramatisk skillnad mellan män och kvinnor när det gäller kreditkortsskulder. Men enligt UC data tenderar män att ha något högre skuldnivåer. Detta kan kopplas till att män i genomsnitt gör större inköp med kreditkort. Särskilt inom teknik och resor.
• Inkomst – Som förväntat har individer med högre inkomster också högre kreditkortsskulder. De har samtidigt bättre betalningsförmåga och lägre risk för att missa betalningar. Låginkomsttagare är mer sårbara för att ackumulera skulder över tid. Särskilt om de använder kreditkort som en form av likviditetsbuffert.

Tabell 3: Kreditkortsskulder efter region och demografiska faktorer (2023)

Risker med kreditkortsskulder

Att ha kreditkortsskulder innebär att en individ har utnyttjat kreditlinan på sitt kreditkort och inte betalat av hela beloppet vid slutet av fakturaperioden. När man inte betalar hela skulden börjar ränta ackumuleras på det återstående beloppet. Detta kan leda till en snabb ökning av skulden om betalningarna skjuts upp ytterligare. Räntor på kreditkort är vanligtvis mycket högre än på andra typer av lån, vilket gör dem till en kostsam form av skuld.

Kostnader som kan uppstå

• Ränta – Räntesatsen på kreditkortsskulder i Sverige varierar men ligger ofta mellan 12% och 20% årligen. Jämfört med bolån, där räntesatserna vanligtvis är betydligt lägre, kan kreditkortsskulder snabbt bli dyra om de inte betalas av i tid.
• Förseningsavgifter – Om betalning inte görs inom den avtalade tidsramen tillkommer ofta en förseningsavgift. Denna kan variera mellan olika kreditkortsföretag men är ofta en fast avgift på mellan 100 och 200 SEK.
• Påminnelseavgifter och inkassokostnader – Om skulden förblir obetald över en längre period kan den överlämnas till inkasso. Detta medför ytterligare avgifter och kostnader.

Hur kreditkortsskulder kan påverka privatekonomin

Kreditkortsskulder kan ha negativ effekt på individers privatekonomi. Särskilt om skulden ackumuleras över tid. Detta kan leda till att större delar av en persons inkomst går till att betala av ränta och avgifter snarare än att användas för nödvändiga utgifter som boende, mat och sparande. I värsta fall kan det leda till att individer hamnar i en ”skuldfälla”, där de tar nya lån för att betala av gamla skulder. Detta kan även påverka kreditvärdigheten negativt, vilket gör det svårare att få lån eller bättre kreditvillkor i framtiden.

Ökande kreditkortsskulder: Ett växande problem?

Den ökande användningen av kreditkort och den tillhörande skuldsättningen är ett växande problem för vissa grupper i Sverige. Enligt statistik från UC har kreditkortsskulderna ökat stadigt under de senaste åren. Det finns också tecken på att allt fler individer använder kreditkort som ett långsiktigt finansieringsverktyg snarare än för kortfristiga köp. Detta är oroande eftersom de höga räntorna på kreditkortsskulder innebär att många riskerar att hamna i en situation där skulden blir svår att betala tillbaka.

Jämförelse med andra typer av skulder

Jämfört med bolån, som är säkerställda lån med betydligt lägre räntor (vanligtvis runt 3-4%), är kreditkortsskulder mycket dyrare och kan snabbt ackumuleras om inte hela beloppet betalas av i tid. Konsumtionslån (även kallade privatlån) har också högre räntor än bolån men tenderar att vara något lägre än kreditkortsräntor. Kreditkortsskulder skiljer sig också från dessa andra skulder eftersom de oftast är osäkrade. Det innebär att långivaren tar en större risk, vilket återspeglas i de högre räntorna.

Riskgrupper: Vem är mest utsatt?

Vissa grupper i samhället löper större risk att hamna i problematiska kreditkortsskulder. Enligt Finansinspektionens rapporter är låginkomsttagare och unga vuxna de mest utsatta grupperna. Dessa individer har ofta en begränsad ekonomisk buffert och är mer benägna att använda kreditkort för att täcka oförutsedda utgifter eller för att upprätthålla konsumtionsnivåer de egentligen inte har råd med.

Hur unga vuxna och låginkomsttagare kan vara särskilt utsatta

1. Unga vuxna – Unga vuxna mellan 18 och 30 år har ofta mindre ekonomisk erfarenhet och kan vara mer benägna att göra impulsköp med kreditkort. Dessutom kan de ha lägre inkomster och högre levnadskostnader (exempelvis hyra och studielån) vilket gör att de har svårare att betala av kreditkortsskulder i tid.
2. Låginkomsttagare – Låginkomsttagare kan använda kreditkort som ett sätt att hantera tillfälliga brister i likviditet. Detta innebär att de i större utsträckning riskerar att skjuta upp betalningar och ackumulera ränta. Denna grupp är också mer känslig för ekonomiska chocker, som arbetslöshet eller oväntade utgifter.

En rapport från Kronofogden visar att unga vuxna och låginkomsttagare också är överrepresenterade bland de individer som hamnar i långvariga skuldproblem. Detta indikerar att dessa grupper har svårare att hantera sina kreditkortsskulder på ett hållbart sätt.

Tabell 4: Andel av befolkningen med problematiska kreditkortsskulder (2023)

Denna analys visar tydligt att även om kreditkort erbjuder bekvämlighet och flexibilitet, kan de också leda till stora problem för vissa grupper om de inte används ansvarsfullt. Genom att förstå vilka befolkningsgrupper som är mest sårbara kan både kreditinstitut och beslutsfattare arbeta för att minska riskerna för kreditkortsskulder i Sverige.

Lösningar och hantering av kreditkortsskulder

Att förebygga kreditkortsskulder handlar främst om att använda kredit på ett ansvarsfullt och medvetet sätt. Kreditkort kan vara ett praktiskt verktyg för att hantera vardagliga utgifter, men om de används utan eftertanke kan de snabbt leda till skuldsättning. Här följer några viktiga tips för att undvika att hamna i skuld och hantera sin ekonomi på ett hållbart sätt.

Våra tips för ansvarsfull kreditkortsanvändning

• Betala alltid hela beloppet varje månad – Genom att betala hela utestående skulden på kreditkortet varje månad undviker man räntekostnader och ackumulerade skulder. Detta är det enklaste och mest effektiva sättet att hålla sina skulder under kontroll.
• Sätt upp en budget för kreditkortsanvändning – Ha alltid en tydlig plan för hur mycket du är villig att spendera på ditt kreditkort varje månad. Genom att budgetera och hålla koll på dina utgifter minimerar du risken för överkonsumtion.
• Undvik impulsköp – Ett vanligt problem med kreditkort är att de gör det lätt att köpa saker utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Var medveten om dina köpvanor och fråga dig själv om varje inköp verkligen är nödvändigt.
• Använd kreditkort för specifika utgifter – Genom att använda kreditkort enbart för specifika, planerade utgifter (till exempel resor eller större inköp) snarare än för dagliga småutgifter, blir det lättare att hålla koll på skuldsättningen.
• Sätt en automatisk betalning – För att säkerställa att du inte missar en betalning eller endast gör minimumbetalningar kan du ställa in en automatisk betalning från ditt bankkonto som täcker hela kreditkortsfakturan varje månad.

Rekommendationer från Finansinspektionen och andra expertorgan

Finansinspektionen och andra ekonomiska expertorgan rekommenderar ett antal förebyggande åtgärder för att undvika problematiska kreditkortsskulder:

• Finansinspektionen har betonat vikten av ökad utbildning i privatekonomi, särskilt bland unga vuxna. Detta inkluderar förståelse för räntor, kreditvillkor och långsiktiga konsekvenser av skuldsättning.
• UC rekommenderar regelbundna kontroller av din kreditvärdighet och att du endast använder kreditkort om din ekonomiska situation tillåter det. Att vara medveten om din kreditvärdighet kan hjälpa dig att fatta mer ansvarsfulla beslut kring lån och kredit.
• Välj ett kreditkort med låg ränta och flexibla betalningsvillkor för att minska risken för att fastna i en skuldfälla. Många kort erbjuder också bonusprogram och försäkringar, men se till att dessa fördelar inte ökar risken för överkonsumtion.

Vad kan göras om man redan har skuld?

För de som redan har ackumulerat kreditkortsskulder finns det flera strategier och metoder för att effektivt betala av skulden och återfå ekonomisk kontroll. Det är viktigt att agera snabbt för att undvika att skulden växer ytterligare på grund av ränta och avgifter.

• Snöbollsmetoden – Börja med att betala av det minsta beloppet på dina skulder först. När det är betalt, använd de extra medlen för att fokusera på nästa skuld. Detta ger en känsla av snabb framgång och hjälper till att skapa momentum i skuldbetalningen.
• Konsolidering av skulder – Om du har flera kreditkortsskulder med höga räntor kan det vara fördelaktigt att konsolidera dessa skulder till ett samlingslån med lägre ränta. Detta gör betalningarna enklare och billigare att hantera. Många banker och kreditinstitut erbjuder lån för skuldkonsolidering till betydligt lägre räntor än kreditkort.
• Gör extra betalningar när det är möjligt – Även om det är frestande att endast göra minimumbetalningar varje månad, bör du sträva efter att betala så mycket som möjligt. Detta kommer att minska den totala räntan och påskynda processen att bli skuldfri.

Hur program och rådgivning kan hjälpa

För personer som har svårt att hantera sina skulder kan professionell hjälp från ekonomiska rådgivare och program vara en livlina.

• Ekonomisk rådgivning – Många kommuner i Sverige erbjuder gratis ekonomisk rådgivning. Dessa rådgivare kan hjälpa till att analysera din ekonomiska situation och utveckla en plan för att hantera och betala av dina skulder. De kan också hjälpa till med att förhandla med kreditgivare för att sänka räntor eller förlänga betalningsperioden.
• Program för skuldhantering – Program för skuldhantering innebär ofta att en individ går med på en betalningsplan som godkänts av sina borgenärer. Genom detta kan man få hjälp att betala av skulderna på ett mer strukturerat sätt. Ofta med reducerade räntor eller avgifter.
• Kontakt med Kronofogden – Om skulden blivit allvarlig och gått till inkasso kan Kronofogden hjälpa till med att skapa en långsiktig betalningsplan, där en viss del av din inkomst går till att betala av skulden. Detta är en mer formaliserad process som kan hjälpa personer att bli skuldfri över tid.

Genom att följa dessa metoder och söka hjälp när det behövs kan personer som hamnat i kreditkortsskulder arbeta sig mot ekonomisk frihet och undvika framtida skuldproblem.

Framtida trender och utveckling

Framtiden för svenskars kreditkortsanvändning står inför flera förändringar som kommer att påverka hur kreditkort används och vilka regler som styr kreditmarknaden. Här är några av de mest relevanta framtida trenderna och utvecklingarna vi har identifierat inom området.

Möjliga förändringar i lagstiftning och regleringar kring kreditkort

Det finns indikationer på att svenska myndigheter, i likhet med andra länder i Europa, kan komma att införa strängare regleringar för kreditkort och andra former av konsumtionskrediter. Finansinspektionen har under de senaste åren intensifierat sin övervakning av kreditmarknaden och infört riktlinjer för ansvarsfull utlåning. Målet med dessa åtgärder är att förhindra överdriven skuldsättning och att skydda konsumenterna från att hamna i svåra ekonomiska situationer.

Möjliga framtida regleringar kan inkludera:

• Skärpta krav på kreditprövning – Strängare bedömningar av en individs ekonomiska situation innan kreditkort beviljas. Detta för att säkerställa att kortinnehavarna har en stabil betalningsförmåga.
• Tak för räntesatser och avgifter – Diskussioner har förts om att sätta ett tak för hur hög ränta och avgifter som kreditkortsföretag får ta ut. Detta skulle kunna skydda konsumenterna från överdrivna räntekostnader.
• Ökade krav på transparens – Lagstiftare kan komma att kräva att kreditgivare blir tydligare med villkor för betalningar, räntor och avgifter så att konsumenter lättare kan förstå riskerna med kreditkortsanvändning.

Hur digitala betalningslösningar kan påverka kreditkortens roll framöver

Den ökade användningen av digitala betalningslösningar som Swish, Apple Pay och andra mobila betaltjänster förändrar snabbt landskapet för hur svenskar hanterar betalningar. Dessa lösningar har flera fördelar, såsom snabbare och enklare betalningar. Ofta utan koppling till kredit. Detta kan minska efterfrågan på kreditkort, särskilt för små och medelstora köp. Swish har redan blivit en favorit för vardagliga transaktioner och minskar behovet av att använda kreditkort för sådana utgifter.

På samma gång anpassar sig kreditkortsföretag genom att integrera med digitala plattformar, där kreditkort kan användas via mobilbetalningar eller virtuella kort. Kreditkortens fördelar, som bonussystem och försäkringar, kan fortsätta att locka konsumenter. Men deras roll kan förändras från att vara “standard” till ett mer nischat verktyg för specifika behov som resor och större inköp.

Dessutom kan ”Buy Now, Pay Later” tjänster (som Klarna) ytterligare påverka kreditkortens roll. Dessa tjänster erbjuder liknande flexibilitet som kreditkort utan att konsumenterna behöver öppna ett kreditkortskonto. I Sverige har dessa tjänster blivit populära, särskilt för onlineköp, och kan bidra till en minskad användning av traditionella kreditkort i framtiden.

Sammanfattning och våra slutord

I denna guide har vi undersökt svenskarnas kreditkortsanvändning, skuldnivåer och betalningsvanor samt de risker som följer med kreditkortsskulder. Statistiken visar att kreditkort är ett vanligt betalningsmedel i Sverige. Men även om många betalar av sina skulder regelbundet finns det grupper som är mer sårbara för att hamna i skuldfällor. Särskilt unga vuxna och låginkomsttagare. Kreditkortsskulder kan ackumuleras snabbt på grund av höga räntor och avgifter, vilket kan leda till ekonomiska svårigheter om de inte hanteras i tid.

Vi har också diskuterat olika strategier för att förebygga och hantera kreditkortsskulder, inklusive ansvarsfull användning, budgetering och professionell skuldhantering. Att vara medveten om sina betalningsvanor och ta hjälp när det behövs är avgörande för att undvika ekonomiska problem.

Framtiden för kreditkort i Sverige påverkas både av förändringar i lagstiftning och av den snabba utvecklingen av digitala betalningslösningar. Det är möjligt att kreditkort kommer att spela en mindre dominerande roll framöver, särskilt för småköp, Vi tror dock att det är sannolikt att de kommer att fortsätta vara ett viktigt verktyg för specifika typer av konsumtion. Exempelvis resor och större investeringar.

Vikten av medvetenhet och ansvarsfullt användande av kreditkort kan inte nog betonas. Genom att förstå både fördelarna och riskerna med kreditkort kan konsumenter ta kontroll över sin ekonomi och undvika problematiska skuldsättningar. Det är därför avgörande att vara proaktiv och informerad när man använder kreditkort – både idag och i framtiden.

Källor

• Finansinspektionen – Statistik om kreditkortsanvändning och skulder:
  https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/
• UC – Uppgifter om svenskarnas skuldsättning:
  https://www.uc.se/
• Riksbanken – Statistik om betalningar:
  https://www.riksbank.se/sv/statistik/statistik-over-betalningar-sedlar-och-mynt/betalningar/
• Kronofogden – Statistik:
  https://www.kronofogden.se/statistik.html
• European Central Bank – Statistik om betalningssystem:
  https://www.ecb.europa.eu/stats/html/index.en.html