Vilka generationer lånar mest och varför

Olika lån är en viktig del av många svenskars ekonomi och påverkar både deras vardag och framtida finansiella möjligheter. Olika generationer har dock olika “skuldprofiler”, beroende på faktorer som bostadsmarknad, konsumtionsvanor och livscykel. Genom att förstå vilka generationer som har mest lån, och varför, kan vi få en tydligare bild av hur låneskulder påverkar olika delar av befolkningen. Här fokuserar vi på att förklara hur lånebeteenden skiljer sig mellan olika åldersgrupper och vad det betyder för både individer och samhället.

Att förstå vilka generationer som lånar mest är avgörande eftersom det hjälper till att belysa både ekonomiska utmaningar och möjligheter. För yngre personer handlar det ofta om att hantera stora bolån i samband med bostadsköp eller studieskulder efter utbildning. För äldre generationer kan skulder vara kopplade till fastighetsinvesteringar eller konsumtionskrediter. Genom att analysera dessa mönster kan vi också förstå hur skuldsättningen förändras över tid och vilka risker olika generationer står inför.

Låneskulder efter åldersgrupp

För att förstå hur låneskulder är fördelade mellan olika åldersgrupper i Sverige, har vi använt data från Statistiska centralbyrån (SCB) och Finansinspektionen. Denna statistik ger en klar bild av hur skuldsättningen ser ut bland unga vuxna, medelålders och äldre individer. Genom att analysera lånen baserat på ålder framträder tydliga skillnader i hur olika generationer hanterar sina skulder.

Den största delen av lånen utgörs av bolån, särskilt bland medelålders och äldre personer som äger fastigheter. Yngre generationer har oftast större andelar av konsumtionslån och studielån. SCBs och Finansinspektionens data visar också att de totala lånebeloppen stiger med åldern, men att detta börjar plana ut i de äldre åldersgrupperna, där amorteringar ofta sker mer regelbundet.

Tabellerna nedan visualiserar hur låneskulder fördelas mellan olika åldersgrupper. Dessa hjälper till att förstå vilka typer av lån som är vanligast i varje ålderskategori, från 20-åringar som precis börjar bygga sin ekonomi till 60-åringar med betydande bolån.

Tabell 1: Skuldsättning per åldersgrupp (miljarder SEK)

Tabell 2: Fördelning av skuldsättning efter lånetyp per åldersgrupp (% av totala lån)

Vilka åldersgrupper har högst skuldsättning?

När vi analyserar datan är det tydligt att medelålders personer, i åldern 35-54 år, har den högsta skuldsättningen. Detta är främst drivet av bolån, vilket inte är förvånande då denna generation oftast befinner sig i sin mest aktiva “bostadsköparfas”. De flesta äger sina hem och har höga bolån som följd av höga fastighetspriser, särskilt i större städer.

Yngre generationer, särskilt de i åldern 20-34 år, har en lägre total skuld, men deras skuldsättning består oftare av konsumtionslån och studielån. Konsumtionslån kan inkludera kreditkortsskulder och privatlån för mindre inköp, medan studielån ofta är långsiktiga åtaganden.

Äldre generationer, över 55 år, har generellt sett lägre skulder eftersom många har börjat amortera ner sina bolån eller är helt skuldfria. Trots det kan det finnas en andel äldre som fortfarande bär på betydande bolån, särskilt om de har köpt nya fastigheter senare i livet eller har refinansierat sina befintliga lån.

Utveckling av lån över tid

Skuldsättningen i Sverige har förändrats avsevärt under de senaste decennierna, och detta har påverkat olika generationer på olika sätt. Under de senaste 20 åren har bolånen ökat kraftigt, drivet av stigande bostadspriser och låga räntor. Medan tidigare generationer kunde köpa bostäder till betydligt lägre priser, står yngre generationer nu inför mycket större bolånebelopp.

Ekonomiska kriser, som finanskrisen 2008 och den senaste pandemin, har också påverkat hur generationerna förhåller sig till skulder. De som var yngre under dessa kriser kan ha blivit mer försiktiga med att ta på sig stora lån, medan äldre generationer kan ha sett sina tillgångar minska i värde, vilket påverkat deras lånebeteenden.

Ränteläget har spelat en avgörande roll i utvecklingen av skuldsättningen. Under perioder av låga räntor har fler svenskar kunnat låna mer, särskilt till bostäder. När räntorna stiger, som de gjort under senare tid, blir skuldsättningen en större belastning, särskilt för generationer som nyligen tagit på sig stora bolån. Hur ränteläget utvecklas framöver kommer sannolikt att ha en stor påverkan på skuldprofilerna i alla åldersgrupper.

Varför lånar vissa generationer mer än andra?

Inkomsten, inflationen och ränteläget har alla en betydande inverkan på skuldsättningen i olika generationer. Yngre generationer som är tidigt i sina karriärer har ofta lägre inkomster, vilket gör att de behöver låna mer för att kunna köpa bostäder eller finansiera utbildning. Dessutom har stigande inflation och höga bostadspriser satt ökat tryck på deras ekonomi, vilket driver upp både bolån och konsumtionslån.

Räntorna har också en stor roll. Under perioder av låga räntor har det varit lättare för alla generationer att ta stora lån, särskilt bolån, eftersom de månatliga betalningarna har varit hanterbara. När räntorna stiger, som vi sett under senare tid, ökar skuldbördan och det blir en större utmaning att hantera höga lån, särskilt för yngre generationer med större skuldposter.

Arbetsmarknaden har förändrats över tid och påverkat generationernas ekonomiska säkerhet. Yngre generationer har i många fall otryggare arbetsvillkor, med fler korttidsanställningar och projektbaserade jobb. Detta skapar osäkerhet, vilket gör det svårare för dem att ta sig ur skuldsättningen eller amortera på sina lån. Äldre generationer, som har haft mer stabila anställningar och högre inkomster under lång tid, har ofta haft möjlighet att betala av sina skulder mer effektivt.

Bostadsmarknadens påverkan

Bostadsmarknaden har haft en direkt inverkan på generationsspecifik skuldsättning, framför allt genom bolån. För medelålders och yngre generationer, särskilt de mellan 30 och 50 år, har bolån blivit en naturlig del av deras ekonomi på grund av de stigande bostadspriserna, särskilt i storstadsområden. I dessa områden kan det vara nästintill omöjligt att köpa en bostad utan ett omfattande bolån, vilket resulterar i högre skuldsättning.

Äldre generationer som redan äger sina bostäder, och kanske har gjort det sedan bostadspriserna var betydligt lägre, har ofta en mindre skuldbörda. Många äldre individer har dessutom amorterat ner eller helt betalat av sina bolån. Skillnaden mellan urbana och rurala områden är också påtaglig. I större städer, där bostadspriserna är högre, ser vi en markant högre skuldnivå än i landsbygdsområden, där bostäder är billigare och det ofta inte krävs lika stora lån för att köpa fastigheter.

Konsumtionsbeteenden och lån

Yngre generationer har också annorlunda konsumtionsmönster än äldre generationer, vilket i stor utsträckning påverkar deras skuldsättning. Konsumtionslån har blivit vanligare bland unga vuxna som ofta använder krediter för att finansiera inköp, från elektronik och möbler till resor och kläder. Kreditkortsskulder och snabblån är exempel på lån som kan bygga upp snabbt, vilket leder till en ökad skuldbörda.

Äldre generationers lånebeteende är ofta mer konservativt. De tenderar att fokusera på att konsolidera sina skulder och minska sin skuldbörda när de närmar sig pensionen. För vissa äldre kan det dock finnas kvarstående bolån eller nya lån tagna för att hjälpa familjemedlemmar, men i många fall ser vi en minskande trend i skulder bland de över 60 år, då de ofta prioriterar att leva skuldfria under sina senare år.

Dessa skillnader i lånebeteenden och konsumtionsvanor mellan generationerna speglar både deras ekonomiska förutsättningar och de bredare sociala och ekonomiska faktorer som påverkar samhället i stort.

Skulders påverkan på framtiden

En av de största ekonomiska riskerna för både individer och samhälle är överskuldsättning. När hushållens skuldsättning når höga nivåer ökar risken för betalningsproblem, särskilt om räntorna stiger eller om den ekonomiska situationen förändras. För yngre generationer, som ofta har stora bolån och konsumtionslån, finns det en ökad sårbarhet. En plötslig arbetslöshet eller en betydande räntehöjning kan snabbt skapa svårigheter att klara av lånebetalningarna.

Yngre personer, som befinner sig i början av sina karriärer och ännu inte har hunnit bygga upp en betydande ekonomisk buffert, löper störst risk för att drabbas av betalningsproblem. Deras ekonomiska framtid kan påverkas av en längre tid av höga skulder, vilket begränsar deras möjligheter att spara, investera eller konsumera i framtiden. En generation som tvingas till återkommande skuldkonsolidering eller amorteringsfria perioder kan hamna i en negativ spiral där det blir svårt att minska skuldbördan.

För äldre generationer är risken annorlunda. Även om de generellt har lägre skulder, kan stora kvarvarande bolån eller konsumtionslån leda till problem när inkomsterna minskar efter pensioneringen. För äldre individer blir betalningsproblem ofta allvarligare då möjligheten att öka inkomsterna är begränsad. Detta kan i sin tur leda till ökat beroende av familjemedlemmar eller samhällsstöd.

Hur förändras skuldbördan när generationerna åldras?

När generationerna åldras förändras deras ekonomiska situation och därmed deras skuldbörda. För många sker en naturlig minskning av skulderna i takt med att bolån amorteras och konsumtionslån betalas av. Detta är särskilt vanligt bland äldre personer som har haft stabila inkomster under en längre tid och aktivt har arbetat för att minska sin skuld innan pensionen.

Men för vissa äldre individer kan skulderna kvarstå även efter pensionen, vilket kan skapa långsiktiga problem när inkomsterna minskar. Pensionen är ofta betydligt lägre än den tidigare arbetsinkomsten, vilket kan göra det svårt att hantera kvarvarande lån. Äldre personer som inte har planerat för hur de ska hantera sina skulder under pensionsåren kan hamna i ekonomiskt trångmål, särskilt om de saknar tillräckliga besparingar.

Yngre generationer står inför andra utmaningar. Många unga vuxna, särskilt de som köpt bostäder på en dyr bostadsmarknad, kan ha stora bolån under lång tid framöver. Deras skuldhantering påverkas av faktorer som arbetsmarknadens osäkerhet och stigande bostadspriser. För dessa grupper kan det ta betydligt längre tid att bli skuldfria, och deras ekonomiska frihet kan därmed bli begränsad under en längre period.

Skillnaden i skuldhantering mellan yngre och äldre generationer ligger mycket i deras olika livsfaser. Medan äldre personer oftare prioriterar skuldfrihet och säkerhet, ser vi att yngre generationer ofta tvingas prioritera kortsiktiga lösningar för att klara av sin ekonomiska vardag. Denna skillnad blir särskilt tydlig när vi tittar på hur respektive generation påverkas av förändringar i ränteläge och bostadspriser. I takt med att äldre personer amorterar ner sina lån minskar deras exponering mot risker, medan yngre personer kan se sina ekonomiska risker öka med tiden, beroende på deras skuldsituation.

Åtgärder och rekommendationer

För att undvika långvariga ekonomiska svårigheter är det avgörande att låntagare, oavsett generation, utvecklar hållbara strategier för skuldminskning och lånehantering. För yngre generationer, som ofta har större bolån och konsumtionskrediter, är det viktigt att prioritera långsiktiga lösningar. En effektiv strategi kan vara att skapa en tydlig budget som inkluderar amorteringar och räntebetalningar, vilket hjälper till att hålla skuldsättningen under kontroll. Yngre personer bör även vara medvetna om riskerna med konsumtionslån och undvika överdriven användning av kreditkort eller snabblån, som kan leda till en snabbt ökande skuldbörda.

För äldre generationer, som närmar sig pension eller redan är pensionärer, blir fokus ofta på att konsolidera sina skulder och minska beroendet av krediter. En rekommendation är att påbörja amortering av bolån i ett tidigt skede och undvika att ta på sig nya lån utan en tydlig plan för hur de ska återbetalas. Äldre personer bör också överväga att anpassa sin bostadssituation till sin ekonomiska kapacitet – till exempel genom att sälja en dyr bostad och flytta till en billigare för att minska skuldbördan.

Både yngre och äldre generationer bör överväga att bygga upp en ekonomisk buffert som kan användas för att täcka oväntade kostnader eller perioder av inkomstbortfall. Genom att regelbundet spara en del av sina inkomster minskar risken att behöva ta nya lån för akuta utgifter.

Rekommendationer för finansiella institutioner och politiker

Banker och finansiella institutioner har en nyckelroll i att främja en hållbar skuldsättning över generationer. En rekommendation är att utveckla mer flexibla och individanpassade låneprodukter som tar hänsyn till låntagarens livssituation och förmåga att återbetala. Långivare kan även bidra genom att erbjuda finansiell rådgivning och utbildning för sina kunder, så att de kan fatta bättre informerade beslut kring lån och amorteringar.

För yngre generationer, som ofta har mindre erfarenhet av skulder, kan sådana initiativ göra stor skillnad. Genom att till exempel erbjuda förmånliga amorteringsplaner eller ränterabatter för första gången låntagare kan banker bidra till att minska risken för överbelåning. För äldre generationer kan banker erbjuda alternativ som lån med längre amorteringsperioder eller anpassade återbetalningsvillkor för dem som närmar sig pension.

Politiskt sett skulle regleringar kunna införas för att säkerställa att låneprodukter är rättvist prissatta och att risken för överbelåning minimeras. En möjlighet är att införa strängare krav på kreditgivning, särskilt för högrisklån som konsumtionslån och snabblån. Det kan även vara nödvändigt att överväga reformer som skyddar låntagare vid oförutsedda ekonomiska kriser, till exempel genom amorteringslättnader vid plötsliga inkomstbortfall eller möjligheten att skjuta upp betalningar under kortare perioder.

Slutligen kan politiska åtgärder inriktas på att underlätta för yngre generationer att komma in på bostadsmarknaden utan att behöva ta på sig alltför stora bolån. Detta kan exempelvis ske genom att stimulera byggandet av mer prisvärda bostäder eller införa subventionerade bostadslån för unga och förstagångsköpare. Kombinationen av reformer, ansvarstagande från finansiella institutioner och medvetna lånebeslut från låntagarna är avgörande för att skapa en hållbar skuldsättning i framtiden.

Slutsats

Analysen av låneskulder efter ålder visar att medelålders generationer, särskilt de mellan 35 och 54 år, har den största skuldsättningen, främst på grund av stora bolån. Denna generation befinner sig ofta i sitt mest aktiva skede som bostadsköpare, vilket speglas i deras höga lånebelopp. Yngre generationer, i åldern 20–34 år, har en annan skuldsammansättning som i större utsträckning präglas av studielån och konsumtionslån. Äldre generationer, över 55 år, har oftast lägre skuldnivåer då många har hunnit amortera ner sina bolån eller lever helt skuldfritt.

De ekonomiska och sociala faktorerna bakom dessa skillnader är tydliga. Yngre generationers lånebeteende påverkas av höga bostadspriser, arbetsmarknadens osäkerhet och konsumtionsvanor, medan äldre generationers lägre skuldbörda är ett resultat av att de ofta har haft mer stabila inkomster och möjlighet att amortera under en längre tid.

Framtidsutsikter för skuldsättningen i Sverige

Framtiden för skuldsättningen i Sverige kommer sannolikt att påverkas av både ekonomiska och politiska faktorer. Stigande räntor kan skapa en utmaning för alla generationer, särskilt för de som har stora bolån, vilket kan leda till ökade betalningssvårigheter. För yngre generationer, som redan är kraftigt belånade på grund av höga bostadspriser, kan stigande kostnader för lån och levnadsomkostnader öka deras ekonomiska sårbarhet.

Vi kan även förvänta oss att bostadsmarknaden kommer att fortsätta spela en central roll i skuldsättningen. Om bostadspriserna fortsätter att stiga i storstäder, kan skuldsättningen bland yngre generationer och förstagångsköpare förvärras. Ekonomiska reformer, som kan göra bostadsägande mer tillgängligt för yngre personer, kan dock bidra till att minska denna trend.

Politiska förändringar, som strängare regler för kreditgivning eller ökade amorteringskrav, kan också påverka skuldsättningen positivt genom att begränsa risken för överbelåning. Samtidigt skulle riktade subventioner eller stöd till förstagångsköpare kunna lindra skuldbördan för yngre generationer.

Sammanfattningsvis kommer en hållbar skuldhantering i framtiden att bero på hur väl hushåll, banker och politiker anpassar sig till förändringar i ränteläge, arbetsmarknad och bostadspriser. Ekonomiska beslut som fattas idag kommer att ha långvariga effekter på skuldsättningen över generationer.