Hur konsumentbeteendet i Sverige förändrades efter pandemin

Covid-19-pandemin har haft en enorm påverkan på både den globala och svenska ekonomin, och dess effekter på konsumentbeteendet kommer sannolikt att kännas av under lång tid. När världen tvingades in i lockdowns, ställde det om hur människor både sparade och spenderade sina pengar. Pandemin accelererade vissa långsiktiga trender som ökad digital konsumtion och försiktigt sparande, medan den också förde med sig nya ekonomiska vanor. 

I Sverige ledde pandemin till förändringar i allt från hur vi konsumerar till hur vi hanterar våra lån och sparande. Här gör vi ett försök att analysera dessa förändringar med stöd av statistik från SCB, Finansinspektionen och andra källor.

Ökad digital konsumtion och e-handel

Under pandemin skedde en dramatisk ökning av digital konsumtion. Med människor som spenderade mer tid hemma ökade streaming av filmer och TV-serier markant. Enligt SCB ökade streamingtjänsternas intäkter med hela 40% under 2020, vilket var pandemins mest intensiva år​.¹ E-handeln följde en liknande utveckling, med en tillväxt på 30% under 2021, då många valde att handla online istället för i fysiska butiker​.² Den ökade digitaliseringen och e-handeln har förändrat hur vi handlar, och mycket tyder på att dessa beteenden är här för att stanna.

Tabell 1: Digital konsumtion och e-handelstillväxt (%)

Streaming och e-handel nådde sina toppar under pandemins mest akuta fas och har sedan dess visat en viss avmattning. Även om tillväxten har avtagit något under 2023, förblir den stark i förhållande till åren före pandemin.

Låneutveckling och bostadsmarknad

Pandemin påverkade även lånemarknaden, där framför allt bolån ökade kraftigt. Detta var delvis en effekt av låga räntor och en stark efterfrågan på bostäder när människor spenderade mer tid i sina hem​.³ Svenska bankers utlåning till allmänheten steg med 2,9 % under pandemins andra år, en långsammare tillväxt än före pandemin, men driven av bostadsutlåning. Konsumentkrediter ökade också, men i en mer blygsam takt.

Tabell 2: Lånetillväxt och bostadsmarknaden

Som tabellen visar, har bostadsutlåningen fortsatt att öka, särskilt under 2023, när efterfrågan på bostäder och bostadspriserna fortsatte att stiga. Konsumentkrediter har återgått till en mer stabil tillväxt.

Ökad sparbenägenhet

Pandemins ekonomiska osäkerhet ledde till att många hushåll valde att öka sitt sparande. Med stängda gränser och begränsad konsumtion blev sparandet ett sätt att skydda sig mot framtida ekonomiska osäkerheter. Sparbenägenheten nådde sin högsta nivå under 2020, med en sparandegrad på 15,2 %, och även om den har minskat något sedan dess, förblir sparandet högt även under 2023​.⁴

Tabell 3: Sparandegrad under pandemin

Tabellen visar den betydande ökningen i sparande under pandemin, där sparandet fortfarande är på en hög nivå under 2023, även om det gradvis minskar.

Strukturella förändringar och nya ekonomiska vanor

Pandemin har tvingat fram nya ekonomiska vanor som troligtvis kommer att ha långvariga effekter. Den ökade användningen av digitala tjänster, ett starkare fokus på att spara, och en försiktig inställning till lån har blivit normen för många hushåll. Även om konsumtionen har börjat återhämta sig, är det tydligt att pandemin har skapat en ny försiktighet hos både konsumenter och företag​.

Vår slutsats

Pandemin har på många sätt förändrat hur svenska konsumenter sparar och lånar pengar. Ökningen i digital konsumtion och e-handel visar på en varaktig trend, medan den ökade sparbenägenheten reflekterar en mer försiktig inställning till ekonomiska risker. Lånemarknaden, särskilt bostadsutlåningen, har fortsatt att växa, men med en viss försiktighet kring konsumentkrediter. Dessa förändringar indikerar att pandemins effekter på ekonomiskt beteende kommer att vara långvariga och forma den framtida ekonomin.